Kategoriarkiv: Sociala medier

Vad är sociala medier?

Inom seo-branschen verkar det vara ganska spridda åsikter vad som egentligen ska klassas till ett socialt medium.  För mig som jobbar med webbutveckling blir ganska förvånad när allt färre plattformar ska omnämnas som sociala medier, ofta utan någon vettig förklaring.

Det finns åtskilliga ställen där man kan läsa olika definitioner, här följer två exempel.

Webbplatser och mobila appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll. – Wikipedia

Exempel på tjänster som hör till utvecklingen inom den sociala webben är kommentarsfunktionerna efter artiklar i tidningarnas nätupplagor, bloggar där läsare kan kommentera inläggen och wikitjänster där flera kan samarbeta för att bygga upp uppslagsverk i olika ämnen (till exempel Wikipedia eller Kolla källans wiki). – Skolverket

Vi kan alltså inte begränsa begreppet sociala medier till enbart social nätverk såsom Facebook, Twitter och Instagram. Faktum är att jag inte funnit någon trovärdig källa som ens gör denna begränsning, förutom verksamma inom just seo-branschen.

linkedin
Ett ämne som väcker både engagemang och stundom irriterade känslor på LinkedIn

Det som man ofta kan se, så även i fallet på LinkedIn är att så fort någon nämner sociala medier:

  • Begränsas ofta begreppet till just sociala nätverk
  • ”Motståndarna” kan bara skriva om sociala signaler

Några saker som nämndes i tråden på LinkedIn var bland annat ”ett ämne som inte är sant”,  ”det har ju egentligen inget med SEO att göra”, ”Övriga i gruppen verkar ha fått termen ‘sociala medier’ om bakfoten”, ”Bloggar ingår inte i min definition av sociala medier”.

Hade man däremot ställt frågan om länkar från bloggar, forum, Wikipedia och dylika sociala medier påverkar en sidas ranking. Då får man 100% ja, det är jag villig att äta upp min vita hatt som jag har fått av Google på.

Skulle frågan däremot vara om en webbsida vars länk finns i en statusuppdatering värderas högre, om ens alls, ju fler gilla, delningar o.s.v. den har, då är svaret såklart nej.
Det senare, som jag mer uppfattat som diskussioner om sociala signaler ska inte likställas med sociala medier, det är endast en delmängd däri.

Vore intressant att höra era synpunkter på dessa definitioner och varför folk kan ha så olika uppfattning av dessa.

Nu visas hashtags från Google+ på Google sök

En ny funktion rullas i skrivande stund ut på engelska Google.com och blir synlig inom ett par timmar. Poster från Google+ som är publika eller delade med dig kan komma att visas i resultaten till höger på söksidan när folk söker efter en #hashtag.

emmys

Google integrerar sin community alltmer i deras övriga tjänster och att öka sin synlighet även där blir allt viktigare ju mer integrerat allt blir. Jag har sedan tidigare skrivit om hur du blir synlig på Google+ både som person men även företag.

Även om de gamla hederliga organiska resultaten inte påverkas just nu, är det korkat att gå miste om möjligheten att gratis synas med sina budskap i högra kolumnen.

Källa: Zaheed Sabur från Google

Google+ integreras än mer med sök och övriga webb

Idag lanserades två nya uppdateringar till Google+, det handlar om författarskap och inbäddning av material från Google+.

Författarskap

För ungefär 1 år sedan lanserade Google Search , plus your world och började då visa upp innehåll som var länkat till en författare, t.ex. mig. Idag rullade du en relativt stor förändring där deras Google+ inloggning som webbplatser kan använda direkt börjar integreras med författarskap. Just nu fungerar detta bara på ett utvalt antal tjänster såsom WordPress och Typepad, men loggar du in till dessa kopplas dina inlägg automatiskt ihop med författarskap och förknippas med din profil på Google+.

Inbäddat material

Du kan nu bädda in publika inlägg och grupper från Google+ direkt på din webbsida, väldigt likt Twitter, skillnaden är än mer interaktivitet i inläggen. Genom att snabbt kunna dela andras material även utanför deras plattform finns möjlighet att nå än fler personer och de som har Google+ kan snabbt följa författaren och +1:a innehållet. För utvecklare är det bara hugga in och skapa plugin till alla tänkbara plattformar.

 

Blir SEO mer social?

Personligen tror jag sociala medier påverkar, om inte direkt så absolut indirekt genom länkar och att åtminstone ens cirklar ser material och sidor tydligare som man interagerat med.

Senaste analysen jag läste, som härrörde från Custora,  påpekade dock om att social medier stod för en extrem bråkdel av allt förvärv av kunder på alla sidor de hade analyserat. Värt att notera är dock att de exkluderat all trafik som inte innehöll kampanj-taggen. Så alla vanliga besökare som gillar, delar och postar länkar utan att klistra på denna parameter exkluderas helt från statistiken. Likaså togs all direkt trafik bort, så vad analysen visar är helt enkelt fördelningen på de medier som de valt att spåra. Alltså inte hela sanningen.

Ingen vet dock med säkerhet när och hur sökmotorer tar hänsyn till dessa nya signaler i sin ranking, men att använda sociala medier gör man förhoppningsvis av helt andra saker än att boosta sin ranking. Och det här med att sociala signaler är enkel att manipulera och därför inte bör vara en signal, hur svårt är det att skapa en egen länk?

Påverkar sociala signaler din ranking?

Det har på senaste tiden blossat upp allt mer frågor kring sociala medier och om saker där påverkar en webbsidas ranking? Som i de flesta fall där inga definitiva uttalanden finns, senaste jag läst om är på Hacker News, fast även det kan lämna folk till att tolka hans egentliga uttalande.

Vad är då enklast att undersöka om sociala signaler ger någon effekt? Vi kör ett skarpt test på en helt ny sida.

Sociala signaler
Testet använde känd domän fast ny sida

Igår, 5:e September vid 8.30 på morgonen la jag upp min nya sida (missatsamtal.se/sociala-signaler/) på en känd domän som jag ägt i flera år.  Jag plockade bort alla saker som pekade till andra domäner såsom javascript-bibliotek, facebook/Twitter-plugin så de inte blev en eventuell bidragande faktor i testet.

På min profil på Google+ aktiverade jag så mina +1 skulle bli synliga, sedan plussade jag egoistiskt min egen testsida. Den klarsynte ser dock att rubriken på testsidan inte stämmer med min +1, det beror på att jag råkade glömma att ändra rubrik innan jag gjorde +1 och ändrade detta i efterhand på min testsida, något som inte ska påverka resultatet.

Idag, knappt 1 dygn senare finns testsidan på Google, det enda jag gjort var att +1:a testsidan, inga manuellt skapade länkar, inte ens pushat ut sidan i andra sociala medier.

Testet är härmed avslutat och folk får dra sina egna slutsatser huruvida +1 påverkar ranking av webbsidor. Kanske bara den fixar indexering av sidor men värdet av min +1 är noll? Vem vet med säkerhet förutom Matt Cutts & CO.

Uppdatering 2013-09-06 kl 18.30

Sidan rankar nu plats 13 av 593 000 resultat när man söker ”sociala signaler” hos Google och får mer än väl anses ha gett någon inverkan på ranking enligt min bedömning. Ingen annan länk finns till sidan än den som skapades via +1, om denna social signal endast skulle få sidan indexerad borde Google ej placerat den föra 592 987 andra sökträffar. Möjligen spelar domänen in då den inte är helt färsk.
Har nu även redigerat länken som Google+ skapade så den har rätt länknamn, dvs sidans titel. Jag har dock svårt att tro Google skulle ranka sidan lägre om länken innehöll ”sociala signaler” än utan denna fras.

Sidan rankar #13

Tar mer än gärna emot era tankar, är ni fortfarande bergsäkra på att sociala signaler inte påverkar ranking?

Event Limousine optimerar själva för Malmö-området

Jag fick tillfälle att ställa lite frågor till Stefan Petersson, han är en företagare som driver Event Limousine vilka hyr ut Limousiner till exempelvis möhippor, bröllop eller andra arrangemang.
De har provat runt med lite olika aktörer inom SEO-branschen men har nu valt på att göra allt arbete själva. Alltid extra kul när fler vill lära sig mer om sökmotoroptimering och även om man inte gör allt själva är det alltid bra att ha lite pejl så man inte blir helt blåst på jobbet, det gäller för övrigt även andra branscher.

limousine

Hej Stefan, berätta gärna lite kort om dig och din bakgrund
Är uppvuxen i Stockholm och har jobbat med ungdomar i ca 13 år. På fritidsgårdar och i olika projekt runt ungdomar. Har även jobbat som fältassistent.

Hur kom det sig att ni startade ett eventföretag som hyr ut limousiner?
Kände att mitt engagemang dalade kraftigt och behövde en ny utmaning. Tog taxikortet och började köra Limousine extra! Redan efter någon månad såg jag att detta var en marknad som var näst intill orörd. Konkurrensen av olika Limousineföretag var obefintlig. Efter som att jag tyckte det var så roligt att köra Limo så blev min far nyfiken på att testa, mest som en kul grej. Jag berättade mina visioner för min far som till en början inte alls tyckte det var intressant. Efter ett tag när han märkte hur kul vi tyckte det var att köra Limousine började han räkna på det. Tillsammans började vi fundera på att en egen Limousine skulle vara något. Vi bestämde oss för att satsa på ett företag och sa upp oss på extrajobbet. Nu snart 2 år senare har vi 3 Limousiner, och vi behöver snart större garage 🙂

Hur ser den typiska kunden ut?
Den typiska kunden är en första gångshyrare som bara kommer hyra limousine någon gång i sitt liv. tex till Bröllop, Student; Bal, Möhippa, Svensexa mm mm…

På vilka sätt hittar era kunder er? Djungeltrumman, sociala medier, annonser, sökmotor?
Skulle vilja säga att det är lite mer än ca 80% från Google!

Ni gör det mesta av seo-arbetet själv har jag förstått, vilka är de största utmaningarna?
All seo är svår. Som amatör har jag försökt att läsa om seo på så många sidor som möjligt. Jag har valt att inte ta en genväg med att köpa länkar… Det svåraste är nog att förklara för kollegor inom branschen hur viktigt det är att vi länkar till varandra för att få fler in länkar, men också länkar från andra sidor där det handlar om limousiner.

Tar ni in någon extern hjälm med ert arbete?
Vi har testat en av dom största aktörerna på marknaden. Men vi kände oss totalt blåsta på pengarna!

Det finns i princip hur många teorier som helst om hur man bäst optimerar sina webbsidor, vad har ni för bra knep?

  • Kvalite länkar från liknande sidor.
  • Se till att H1 H2 samt att texter är bra
  • Sitemap
  • Google analytics

Bra start att se över dessa till och börja med…

En faktor, om än kanske inte den allra viktigast är sidans laddningstid. Är det något ni jobbat med för att förbättre? På testet page speed får ni t.ex. endast 76 av 100 poäng när jag testade. Många poäng försvinner då bilderna inte är optimerade storleksmässigt vilket snabbt och enkelt kan göras i ett bildbehandlingsprogram.
Har mycket kvar att lära mig. Har nyss köpt Photoshop 🙂

Såg att ni använder webbsystem från Connected CMS som är från min hemstad Göteborg. Det verkar vara någon variant på WordPress, vet du vad som skiljer detta system mot vanlig WordPress?
Har ingen koll på vad det är för system. Allt jag vet där är att jag använder WordPress när jag jobbar på sidan.

När jag ändå är inne på bilder kan ni kika om det inte även går sätta title på era bilder, bra i samband med alt-text
Uppskattar alltid goda råd 🙂

Något jag saknar på hemsidan är ett bra bildgalleri, många vill säkert se både era bilder och hur det ser ut mer i verklig miljö med människor i och runtom. Borde gå att få fina bilder vid möhippa, bröllop osv som ger mer upplevelse och känsla än på enbart en bil.
Har faktiskt valt att inte ha något specifikt galleri. Använder istället många bilder på alla sidor och en levande blogg, Google+, Facebook & Instagram.

Ni använder Google Analytics, berätta gärna hur ni arbetar med den data, vad mäter ni osv?
Har inte riktigt lärt mig Google Analytics än, men jag jobbar på det. Vet att det är viktigt för att mäta data!

Ser att ni kör lite klassiska länkbyten, även några ni inte riktigt verkar vilja stå för med tanke på att de har samma länkfärg som bakgrunden 😉 Får ni trafik av dessa byten eller är det mest för att ranka bättre?
Anledningen där är att våra konkurrenter ska få det så svårt som möjligt att förstå hur vi knäcker dom med vår seo.

Har ni någon annonsering på Internet t.ex. via Google Adsense?
Vi brukar ha Google adwords reklam lokalt. Med negativa sökord så det inte syns i Sthlm och liknande.

Hur jobbar ni med sociala medier?
Där lägger vi mycket krut! På Facebook har vi 3 sidor med ca 2800 gilla sammanlagt. Sen kör vi Instagram, Twitter, Linkedin,

Är det någon av de sociala medierna som ger bättre avkastning än övriga? Facebook brukar vara störst hos de flesta.
Vi Kör en del tävlingar tillsammans med nattklubbar och liknande. det har gett en del. Lite nya stammisar…

Jag kan tänka mig att många möhippor och liknande har folk som även bloggar/uppdaterar status på sociala medier om deras upplevelse, funderar ni något i banorna om hur ni kan uppmuntra folk att länka till er utan att det blir konstgjort? Wifi i bilarna är ju ett bra sätt.
Det där är svårt. Visst skriver dom om oss och den rosa Limousinen. men att få dom att länka är svårt.

Hur tror du framtiden ser ut för er på webben, går det mot något nytt håll eller fortsätter ni med samma koncept med arbetet med webb och sociala medier?
Vi fortsätter jobba på som vanligt just nu. Men självklart har vi ögonen öppna för nya idéer och utmaningar!

Några avslutande ord du vill delge alla läsarna?
Länka till oss 🙂

Stort tack till Stefan för att han ställt upp på att besvara frågorna och stort lycka till både med att ranka bra samt än viktigare att företaget går bra och att ni trivs med vad ni gör.

Swedac om sociala medier

SwedacJag fick nöjet att intervjua Gabriella Nilsson om hur Swedac jobbar med sociala medier och deras webb.
Förhoppningsvis ger det er en inblick och glöm inte att följa dom på ert favorit-media för att få fortsatt information om deras arbete.

Berätta lite kort om vem du är, vilken roll du har och vad du sysslat med tidigare
Jag heter Gabriella Nilsson och jobbar som kommunikatör och sociala medier-ansvarig på Swedac. Det innebär att jag bland annat jobbar med att bygga Swedacs varumärke digitalt och socialt.
Jag kommer närmast från EU-kommissionen i Sverige där jag jobbade som pressekreterare. Förutom att jobba med pressfrågor var jag ansvarig för sociala medier samt initiativtagare och grundare för deras Twitter-konto. Dessförinnan jobbade jag som informatör på Försvarsdepartementet under svenska EU-ordförandeskapet. Den röda tråden i min karriär är EU, webb och kommunikation. Jag har levt och arbetat i Haag och Bryssel under totalt åtta år.
Gabriella Nilsson

Finns det något uttalat mål med närvaron i sociala medier?
Målet är detsamma som Swedacs övergripande kommunikationsmål det vill säga att öka kännedomen om Swedac och ackreditering.

Tror du att ert arbetssätt på en statlig myndighet skiljer sig på några punkter gentemot hur vanliga företag arbetar med sina kanaler?
Ja, det tror jag. Det är inte lika självklart för en myndighet att finnas på sociala medier. Trots att svenska myndigheter ligger i framkant i arbetet med sociala medier jämfört med andra EU-länder så har många svenska myndigheter fortfarande ett konservativt förhållningssätt. Många tänker fortfarande på Blondinbella när man nämner ordet ”blogg” och anser att digitala kommunikationskanaler är överlag oseriösa. Man är fast i gamla kommunikationsmönster och ser inte fördelen med sociala kanaler. Dessutom är många statstjänstemän oroliga för att de via exempelvis Facebook ska uppfattas som oseriösa och förlora sin trovärdighet gentemot kunder och allmänheten.

Vidare har vi som myndighet inte en lika tydlig produkt att arbeta med som ett företag har och är inte heller beroende av att jaga kunder.

Många, inte minst av undertecknat uppfattar myndigheter som ganska stela. Det lättar onekligen när jag ser aktivitet på sociala kanaler. Några tankar kring detta?
Roligt att du nämner det. Jag upplevde samma sak när jag jobbade inom EU. Att många EU-tjänstemän skulle vara trista byråkrater som springer runt i gråa kostymer i långa korridorer. Alla yrken behöver inte verka lika häftiga som exempelvis PR yrket för att vara intressanta och seriösa. Men många statstjänstemän vill kanske ge bilden av att de är seriösa och det kan lätt förväxlas med stelhet.

Swedac utför ett arbete som berör människor i deras vardag. Som ett exempel på vad ackreditering är så kan vi ta hissar. Du och jag ska kunna lita på att hissen fungerar som den ska, varje gång vi kliver in i hissen oavsett om det är på jobbet, hemma eller någon annanstans. Vi ska kunna känna oss säkra och trygga, därför är det viktigt att hissar besiktigas årligen. Swedac ackrediterar de företag som kontrollerar/besiktigar hissarna. På motsvarande sätt jobbar Swedac med ett flertal andra produkter. Inom vissa områden är det obligatoriskt med certifiering/ackreditering för att få verka, som exemplet med hissar. Inom andra områden är det mer frivilligt, dvs ett företag certifierar gärna sin produkt för att därigenom nå konkurrensfördelar.

Kort sagt skapar Swedacs verksamhet trygghet i din vardag. Det är exempel på den typ av information vi vill förmedla och sociala kanaler är ett utmärkt verktyg för att göra det. Förhoppningsvis kan vi framöver ändra den stela bilden av myndigheter.

Om du jämför mot din tidigare arbetsgivare, EU-kommissionen i Sverige, vilka är de största skillnaderna?
Skillnaderna är väldigt stora. Till att börja med har EU-kommissionen sitt säte i Bryssel och redan för åtta år sedan då jag jobbade på DG Kommunikations enhet för webb och kommunikation var vi igång med att nyttja digitala kommunikationskanaler. På den tiden bevakade vi EU-tubekanalen där bland annat många EU-kritiker hade hittat en plattform för att uttrycka sina åsikter.
Eftersom min förra arbetsplats representerade hela EU-kommissionen det vill säga samtliga 27 kommissionärer och deras generaldirektorat, så blev rapporteringen av nyheter mycket mer omfattande jämfört med min nuvarande arbetsplats. Det krävde också att vi hade en mycket nära kontakt med kabinetten i Bryssel och att vi fick ett tydligt mandat för att kunna representera hela kommissionen i Sverige. Samtidigt bistod huvudkontoret oss med information och hjälp kring våra kommunikationskanaler. Dessutom har kommissionen ett stort nätverk i form av representationskontor i andra EU-länder och 20 Europa Direkt-kontor i Sverige.
Swedac har sitt huvudkontor i Borås och sorteras under Närings- och Utrikesdepartementet men vi samarbetar än så länge inte med departementen i lika stor utsträckning som EU-kommissionen gör med sitt huvudkontor. Dessutom har Swedac endast nyligen börjat med att aktivt arbeta med sociala medier.

Som jag förstått återfinns ni på Facebook, Instagram, Vimeo och LinkedIn. Det ploppar upp nya kanaler stup i kvarten, t.ex. Google+ och Twitter. Har ni planer på att synas där också, eller hur jobbar man enklast i flera medier som i grunden är ganska snarlika?
Swedacs mål är att finnas i lämpliga kanaler där vi kan nå ut med vårt budskap. Eftersom mer än hälften av Sveriges befolkning numera finns på Facebook så känns det som ett självklart alternativ. Att finnas på Facebook är idag ungefär samma sak som att finnas i telefonkatalogen, har Brit Stakston konstaterat, en av landets främsta experter på sociala medier.

Eftersom vi ofta använder Instagrams filter i samband med bilderna som publiceras på Facebook så kändes det naturligt att öppna ett Instagram-konto.
Nyligen bestämde vi oss för att satsa på ny teknik som rörligt informationsmaterial. Därför använder vi kanaler som Youtube och Vimeo för att publicera våra videoklipp.
LinkedIn-kontot startades av Swedacs förra generaldirektör som ansåg det viktigt att ta vara på Swedacs internationella kontakter. Han startade bland annat en grupp som snabbt fick många medlemmar. Idag har vi en fullständig profil på LinkedIn vilket vi använder vid exempelvis utlysningar av lediga tjänster.
I samband med seminariet ”Din produkt, ditt ansvar” den 25 april med drygt 150 deltagare, insåg vi behovet av att skapa dels ett nätverk för deltagarna och dels en möjlighet att kunna följa oss live för de som inte deltog i seminariet. Det resulterade i att vi öppnade ett Twitter-konto @SwedacMyndighet, med hashtagg marknadskontroll och LinkedIn-gruppen marknadskontroll. (Mer info: www.marknadskontroll.se).

Ser ni någon trend bland myndigheter att synas alltmer på sociala kanaler? Inte alltför längesedan skulle ju alla Svenska ambassader synas på Twitter.
Många har börjat inse mervärdet och nyttan av att finnas på sociala kanaler. UD har tack vare Carl Bildt varit mer framåt när det gäller ny teknik och utnyttjandet av digital kommunikation. I samband med den arabiska våren kunde UD och allmänheten tydligt se vilken nytta sociala medier hade för deras arbete, vilket de utnyttjade till fullo.
Nyligen fick UD kritik av Svd gällande digital diplomati och samtliga svenska ambassaders arbete med Facebook och Twitter.
Det är mycket positivt att den här typen av granskning görs men man måste också inse att det tar längre tid än tre månader innan samtliga ambassader kan utnyttja Twitter och Facebook fullt ut. I det här sammanhanget är det viktigt att påpeka vikten av uttalat stöd från en organisations ledning för att finnas på sociala kanaler.
Det finns dock redan några myndigheter som har lyckats väldigt bra med sociala medier bland annat Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Det är tydligt att en trend har satts igång men vi måste komma ihåg att skynda långsamt.

Mäter ni på något sätt och/eller följer upp händelserna i era olika kanaler?
Ja, det är väldigt viktigt att mäta för att kunna visa och rättfärdiga tiden och arbetet som vi lägger ner på att jobba med digital kommunikation. Förutom den stora räckvidden kan man tack vare statistiken visa den stora ekonomiska fördelen med sociala medier.
Jag använder Meltwater Buzz som mitt främsta bevakningsverktyg.

Har ni några planer på att lägga upp möjlighet att dela era nyhetsartiklar och annat från webbsida till Facebook, Twitter med mera?
Ja, det är något som vi funderat på. Jag har framfört det önskemålet och vi får se om och när det blir av.
Vi finns sedan slutet på april på Twitter men det flödet används främst i samband med större evenemang som till exempel Guldmässan som ägde rum den 11 maj och Världsackrediteringsdagen den 11 juni.
Jag har även funderingar på att starta en blogg för Swedac där olika handläggare kan skriva om aktuella frågor ungefär som Patent och registreringsverkets blogg. Ju mer aktiv man som myndighet är på nätet, genom en Facebooksida, ett Twitterflöde och en blogg, desto fler ”fotavtryck” lämnar man efter sig på nätet. Och ju fler fotavtryck desto större blir chanserna för att myndigheten dyker upp i träfflistan på Google vid en sökning.

Ser du någon trend som företag och myndigheter tenderar att gå emot inom några år? Blir det mer öppet, fokuserar man på färre kanaler men försöker hålla högre kvalitet?
Personligen tror jag att Twitter och LinkedIn kommer att växa av två anledningar. Dels för att de känns mer seriösa och dels för att det finns ett tydligare samband till det professionella arbetet. Digitala kommunikationsformer kommer framöver att kännas som en lika naturlig del i arbetet som e-posten är idag och tryckt material kommer att minska i omfattning. Sociala medier har helt enkelt slagit igenom som kommunikationskanal och är inte längre något val.

Ett stort tack till Swedac och framförallt Gabriella som tog sig tiden att ställa upp på min intervju!

Binero om webb, sociala medier samt seo

Jag ställde lite frågor till Christer Bengtsson på Binero om deras arbete med webb, sociala medier och hur de gör för att synas på Internet, både med deras webbsida men även som företag.
Anders Aleborg, VD BineroFör de som inte riktigt vet vad Binero sysslar med, kan ni dra lite snabbt vilka ni är. Jag vet att när jag blev kund hos er hette ni Aleborg 🙂
Binero är Sveriges vänligaste webbhotell. Det startade för tio år sedan, men hette då Aleborg Solutions efter vår VD och grundare, Anders Aleborg. Vi säljer egentligen allt du behöver ha för att kunna dra igång din egen sajt, oavsett om du ska ha företagsverksamhet med försäljning eller vill bygga en egen blogg eller en fotosida. Först behöver du domänen och sen behöver du utrymmet att spara din sajt på. Båda kan du köpa hos oss, plus en del annat som gör din hemsida enklare, bättre och säkrare.

Arbetar ni något med SEO, sker det då enbart inhouse eller tar ni även in konsultation? Såg att ni rankar först på ”webbhotell” så något bra måste ni ha gjort.
Har man verksamhet på webben idag är arbete med SEO en nödvändighet, annars drunknar man i sökresultaten. Vi har nog en hyfsad grundstruktur på vår sajt. Men för att ta det till nästa nivå har vi också arbetat och arbetar med konsulter.

Ser ni några för- respektive nack-delar med att leja ut arbetet åt extern part, till exempel att förlora all insikt och kontroll?
Det där med kontroll och insyn är alltid svåra frågor. Nu är vi ett transparent och öppet företag, så insynsbiten är inget stort problem, och när det gäller kontrollen är det trots allt alltid vi som beslutar vilka förändringar som i slutändan görs.

Hur viktigt är det egentligen att synas i sökmotorerna, kommer många potentiella kunder där eller är det mest via rekommendationer?
Det är helt avgörande. De flesta människor googlar när de letar efter något och en hög placering i sökresultaten påverkar utan tvivel försäljningen positivt. Bland de översta platserna i Googles sökresultat kan det handla om stora pengar att stiga i placeringarna.

Vad använder ni för verktyg för att följa upp allt rörandes trafik och ROI, såg att ni åtminstone kör Google Analytics?
Vi använder Google Analytics och en del egenutvecklade verktyg. Det är ovärderligt att kunna se vilka vägar folk kommer till vår sajt och vad de letar efter. Det gör det möjligt för oss att utveckla tjänsten på det sätt kunderna eftersöker.

Google Analytics är extremt kompetent för att vara gratis, man kan skapa olika mål och analysera besökarna och ens konverteringar tills man får slut på ens egen tid. Är ni ninjas inom området och kan ge några snabba tips som är lätta att glömma?
Ninjor är vi inte. Men det främsta rådet är väl att inte använda funktioner man inte behöver för sitt syfte och att noga tänka igenom vad syftet är.

Ni arbetar en hel del med sociala medier, t.ex. Twitter, Facebook, G+ samt att ni även bedriver en blogg. Finns det någon strategi bakom allt detta?
Absolut. Vi är Sveriges vänligaste webbhotell, det är så Anders Aleborg byggde företaget från början. Då måste vi finnas där kunderna (och de potentiella kunderna) finns och lyssna på vad de har att säga och ge så mycket information vi kan. Vi vill vara ett öppet och transparent bolag, då är det viktigt att ta vara på alla kommunikationskanaler.

Twitter är ett extremt bra sätt att nå ut med driftstörningar (de extremt få gånger det sker), men hur smidigt är det att ha support på 140 tecken, eller hänvisas kunder oftast till er e-post?
Vi har inte regelrätt support i sociala medier idag. Men vi kan svara på generella frågor och ge information och tips. Ibland ställer kunder komplexa frågor och då hänvisar vi till supportmailen.

Om ni fick välja en av de sociala medierna som jag räknade upp ovan, vilken väljer ni och varför?
Jag skulle nog säga Facebook av tre skäl: du har så mycket utrymme du vill, det finns otroligt mycket människor på Facebook och möjligheten att ha en företagssida ger en plattform för tvåvägskommunikation.

Alltfler sidor blir anpassade för mobiler och surfplattor, responsive design, är det något ni kikat på och som eventuellt ligger i pipeline?
Absolut, det måste man tänka på. En växande trafikmängd kommer över mobila enheter, det går inte att blunda för. Vår beställsida är responsiv och resten av sajten kommer bli det så snart vi hinner göra färdigt det.

Ni marknadsför såklar er tjänst, vilka kanaler är viktigast, webb, print, mässor/event?
Det är svårt att säga vad som är viktigast, men det som är minst viktigt är print. Vi finns ju på webben och för att skapa en personlig relation till många av våra kunder och för att vara en del av den gemenskap vi vill serva med webbhotell är det viktigt att vi visar oss på event IRL också.

Ni bedriver affiliateprogram via Commission Junction sedan flera år tillbaks, hur tycker ni att det fungerar?
Vi utvärderar det för närvarande. Men det är nog bättre att fråga de som verkar som affiliates om hur det fungerar.

Något ni vill tilägga som kan vara utav intresse för alla som jobbar med webb och synlighet?
Ärlighet och öppenhet är A och O. Sen skadar det inte att ha kul och visa det.

Avslutningsvis för oss som dels är kunder, men även eventuella nya. Vad har ni för spännande saker på gång under 2013?
Det är en hel del förändringar som varit i pipeline ett tag. Mer berättar vi inte förrän det är dags för lansering. Innan sommaren kommer vi att leverera en del matnyttigt, är det tänkt.

Stort tack till Christer Bengtsson och Binero för att ni tog er tiden att besvara mina frågor.

Booli om teknik, seo samt social medier

BooligängetHej Josephine, berätta gärna lite kort om dig och din roll på Booli
Jag har hand om vår marknadsföring, pr och all vår kommunikation med användarna. Då jag är utbildad till innovationsvetare trivs jag bra på ett företag som har starkt utvecklingsfokus och som inte är rädda för att utmana och tänka nytt.

För att svara på de tekniska frågorna om sajten har jag tagit hjälp av Emil som är utvecklingsansvarig för Booli.se

För de få som inte vet, vad är Booli?
Booli.se är en sökmotor för att hitta bostäder som är till salu av mäklare, byggbolag och privatpersoner. Vi visar även slutpriser för sålda bostäder, bostadsrelaterad information och hjälper blivande säljare att hitta en bra mäklare.

Vill ni berätta kort om er plattform och de tekniker ni använder? Jag antar det mesta är egenutvecklat?
Vi använder en mängd olika tekniker men de viktigaste är PHP, Ruby, JavaScript & MySQL. Det mesta är egenutvecklat men vi har förstås använt oss av olika ramverk, bibliotek, API:er och open source-projekt (Zend Framework, Rails, jQuery, Google Maps, Backbone, WordPress m.fl.).

Med tanke på att Hemnet ägs av mäklare måste ni stött på lite motstånd till en början?
Man stöter alltid på motstånd om man vill driva förändring, och det vill vi. Stundtals har det varit ganska obehaglig tongång men det har alltid slutat bra. Viktigt att poängtera i sammanhanget är dock att vi crawlar inte Hemnet utan hämtar informationen direkt från mäklarnas egna hemsidor.
(Konversation med Svensk Fastighetsförmedling angående detta finns på Booli-bloggen)

En teknisk utmaning jag ser är att hålla alla uppgifter om objekten uppdaterade, måste bli en fasligt massa anrop? Om vi åter jämför med Hemnet utgår jag från att de anropas så fort något förändras medan ni måste kontrollera via egna script?
Ja, det blir många anrop men vi försöker vara intelligenta kring när och med vilken frekvens vi anropar mäklarnas sidor så att vi alltid har uppdaterad information men inte belastar hemsidorna för mycket.

Måste vara ett otroligt roligt företag att jobba på, börja på noll, kämpa i motvind och sedan segla om en gammal sida som glidit vidare tack vare all sin data trots sidans brister, även om det blivit bättre med senaste omgörningen.
Ja, som tekniker är det nog ett av de roligaste jobben man kan ha och hela Booli är inriktade på att fortsätta utveckla sajten så att vi kan fortsätta utmana även i framtiden.

Vad gör ni för analys av era besökare, ser åtminstone att ni kör Google Analytics och något eget Booli.Tracking. Analytics känner de flesta till, vad gör ert egna system och vad mäter ni förutom det normala som alla gör?
Vi använder främst Google Analytics för analyser vilka vi kompletterar med egna användarundersökningar för att fånga upp fler mjuka värden. Booli.Tracking använder vi för att mäta sökvolymer på olika områden.

App till iPhone, då undrar vi alla när kommer Android och Kanske till ännu fler OS?
Ja, det är en av de vanligaste frågorna vi får! Vi kan äntligen meddela att en app till Android och iPad är under utveckling! Vi har även ett öppet API som har gjort det möjligt för andra att bygga egna appar för Android och Windows Phone.

Alltfler sidor kommer med responsive design, något ni kikat på eller blir det för teknisk komplicerat?
Då allt fler av våra besökare surfar mobilt så är det viktigt för oss att Booli.se ser bra ut på alla plattformar. Vi har därför påbörjat arbetet med att göra hela sajten responsiv. Vi började med de viktigaste sidorna – objektsidorna. Dessa sidor är redan anpassade och klara så exempel ses på valfri objektsida.
Vi kommer att fortsätta arbetet med responsiv design under våren och på tur står startsidan och resultatsidan.

Om vi byter till sökmotoroptiering, får jag först berömma er för ert arbete

Booli

Knappt 3 miljoner indexerade sidor hos Google, wow. Flera sökningar jag testade på ligger ni före både Hemnet och mäklarnas sidor, t.ex. gatunamn + lägenhet/bostad, områden med mera. Måste kännas grymt bra med er sökmotoroptimering?
Tack! Det känns otroligt bra, det är roligt att se att vårt arbete ger resultat.

Gör ni allt inhouse eller tar ni hjälp med vissa bitar?
Vi gör alla förändringar själva inhouse men vi tar hjälp av SEO-byrån Carnaby. Carnaby hjälper oss att se vilka förändringar vi kan och bör göra för att bli bättre. Vi är otroligt nöjda med Carnaby, de är extremt kompetenta och väldigt trevliga!

Ser ni någon nackdel med att lägga ut arbetet, t.ex. är ni rädda för att tappa kontrollen?
Eftersom det är vi själva som implementerar alla förändringar är vi inte rädda att tappa kontrollen. Alla förändringar vi gör är medvetna och genomtänkta från både vår sida och Carnabys.

Arbetas det mest onpage eller offpage?
Vi jobbar endast onpage. Vårt mål är att bygga en så bra och användarvänlig sida som möjligt, att vi sedan syns bättre i sökmotorerna är en positiv bieffekt.

Några speciella saker som ni har fokuserat på det senaste, områden, gatunamn, sidstruktur?
Då våra objektsidor länge haft bra positioner har vi under året framförallt fokuserat på att lyfta våra resultatsidor. Detta har hjälpt oss att synas bättre på områdessökningar där vi tidigare var svaga.

Ser ni något problem att ni rankar såpass bra och ligger före Mäklarna och Hemnet?
Vi ser vår höga placering som ett gott betyg för vår relevans inom området.

Bostadsannonser betyder tusentals nya och inaktuella objekt varje dag. När något objekt säljs skickar Hemnet http 404 och visar en informativ sida, ni visar sidan som vanligt plus en liten notis. Man behöver inte vara Einstein för att förstå varför ni har fler sidor indexerade och att det är medveten strategi från bådas sidor. Några reflektioner om arbetssätten och varför ni valt så olika?
Vi kan självfallet bara tala för oss själva här, men för oss handlar det om öppenhet. Om en person söker på en adress ger vi den information vi har. Det kan vara väldigt frustrerande att klicka på en länk och inte få fram informationen man söker efter eller få veta varför sidan är bortplockad. Då vi dessutom i många fall presenterar slutpriser är det en fördel för oss om samma länk i ett senare skede kan erbjuda ny relevant information. Vårt mål är även att samla all bostadsdata, det är en strategi som inte skulle fungera om vi kastade bort viktig information.

Folk länkar som tusan både till er och era konkurrenter att då plocka bort den största delen av sidorna som får inlänkar verkar dumt, varför tror ni ändå folk gör detta? Återigen angående Hemnet lär även de anlitat SEO-expertis.
Alla beslut tas inte med SEO som grund 😉

Hur ser ni på framtiden inom seo, går det mot några nya trender? Vissa förespråkar länkar och åter länkar medan andra mer fokuserar på mildare form inom seo.
Vi vill att inlänkar till oss ska bygga på människors inre drivkraft att dela med sig av intressanta saker. Därför väljer vi att bygga en sajt som är lättanvänd och lättdelad i kombination med att tydligt beskriva för google vad sidorna innehåller för typ av information.

Sökmotorer har ofta riktlinjer om vad de anser man får göra och inte göra. Hur ställer ni er till dessa eller kör ni på ert race och råkar det smälla – den dagen, den sorgen.
Vi är noggranna med att följa de riktlinjer som finns. Vårt seo-mål är inte att öka söktrafiken till vilket pris som helst. Vi vill framförallt få relevant trafik som konverterar till trogna användare. Om vi råkar bryta mot någon riktlinje så är Carnaby snabba på att påpeka det så att vi kan rätta till misstaget.

Avslutningsvis lite frågor angående er närvaro på Internet.

Ni återfinns på flertalet kanaler (Blogg, Facebook, Twitter, G+ osv), vilka är era viktigaste kanaler?

Absolut, vi är ett ganska ungt företag som startade i webb 2.0 eran. Vi började därför redan från start, innan begreppet social media var etablerat, att utnyttja sociala kanaler. Idag är vår Facebook-sida och vår egen blogg de viktigaste kanalerna.

Syns det några tydliga skillnader på olika medier, t.ex. delas det mycket på Twitter, ger mest engagemang på Facebook?
Ja, det finns skillnader. På Facebook handlar det mest om att tipsa om fina och annorlunda bostäder. Detta uppskattas av våra vanliga användare som älskar att se exceptionella bostäder och dela vidare detta. På Twitter fokuserar vi mer på att kommunicera med personer i vår bransch. Vi pratar mer med andra webbutvecklare och journalister samt finns tillgängliga för (ofta tekniska) supportfrågor.

Hur mäter ni och följer upp allt som både delas och skrivs om er på alla dessa kanaler?
Alla facebook-kommentarer och tweets kommer direkt in i vår supportsystem Desk.com. Det gör det lättare för oss att få struktur på kommentarerna och behandla dem snabbt, personligt och effektivt. För omvärldsbevakning av vårt och våra konkurrenters varumärke i social media använder vi idag endast egenuppsatta sökningar via rss och google (och vi är nöjda med det säljare som läser detta ;)).

Ser du några trender inom sociala medier, kommer de stora kanalerna dominera även framöver eller kommer några av de nya ta större del?
Vi kommer att fortsätta att fokusera på Facebook, Twitter och vår egen blogg. Men vi är lyhörda och snabba, börjar någon annan tjänst att ta mer plats så kommer vi givetvis att skifta fokus dit. Just nu experimenterar vi till exempel med att bygga upp vår företagsprofil på LinkedIn vilket vi tror kommer spela en viktigt roll vid framtida rekryteringar.

Josephine Linghammar

Några avslutande ord ni vill delge inom områdena jag tagit upp. Kanske har ni någon smaskig detalj som få känner till men som inte är alltför hemlig? 🙂
Vår vision är att skapa en schysstare bostadsmarknad med öppen information och transparens. Ett sätt att göra det är att dela vår data och se till att även andra kan använda datan för att bygga egna tjänster. Det gör vi genom vårt API (www.booli.se/api). I dagarna släppte vi två nya API:er som gör det möjligt att nå våra sista bud och vår omfattande områdesdatabas. Sedan tidigare har det varit möjligt att hämta alla bostadsannonser.

Stort tack till främst Josephine och Emil för deras tid att besvara frågorna, men även resten av gänget på Booli! Hoppas att ni gillade att få en liten inblick i deras arbete.

Chalmers bibliotek om deras nya webb, synlighet samt sociala medier

Chalmers Bibliotek på en Nexus 7Berätta lite kort om vilka ni är och vad ni har för arbetsuppgifter.
Teamet som har arbetat med bibliotekets nya webb består av 4 systemutvecklare och 4 bibliotekarier med olika inriktning som webb, systemutveckling, söktjänster, sociala medier och grafisk design. Alla är anställda på Chalmers bibliotek.

Kollade på er Youtube-kanal och ni verkar ha bytt CMS-system till Umbraco, hänger det ihop med övergången till responsive design eller vad var huvudsyftet med bytet?
I ett tidigare projekt i vilket vi tog fram ett nytt intranät för biblioteket, lärde vi oss mer om .Net och SharePoint. Vi tog vara på lärdomarna från intranätsprojektet och insåg att SharePoint var ett mindre lämpligt val för en helt publik webbplats. Efter att ha utvärderat en rad olika webbplattformar föll valet på Umbraco som också kör i .Net-miljö. Vi har idag stor glädje av att kunna använda vår kunskap och erfarenhet kring .Net för båda tjänsterna. Övergången till den responsiva designen har inte påverkat valet av CMS.

Vad var målet med att ta fram en ny plattform för er webbsida?
Målet var att skapa en lättanvänd webbplats som lyfter fram de tjänster våra användare har behov av. Ett av våra motton var en uppgiftsorienterad webb – ett serviceorgan, att komma till vår webbplats och snabbt kunna uträtta det man vill få hjälp med. Att man skall känna sig välkommen att kontakta oss och få hjälp. Vi ville också att den skulle kännas modern, innovativ och att det skulle vara en trevlig användarupplevelse att använda den.

Bibliotekets hjärta är alla informationsresurser vi förmedlar. Söktjänster, databaser, böcker, tidskrifter, artiklar m.m. De är från en mängd olika leverantörer med olika gränssnitt. Vi ville underlätta åtkomsten till denna mängd genom att lyfta fram och konsolidera söket och erbjuda en enkel sökingång som täcker nästan allt vårt material, en sökingång som följer med och man lätt hittar överst på varje sida.

Vi ville också att man skulle kunna använda webbplatsen oberoende av device – därav den responsiva designen.

Vi gjorde en gedigen användarresearch i början av projektet och på grundval av den skapade vi tre personas som vi designade webben för. En student i början av sina studier, en mer erfaren i begrepp att skriva examensarbete samt en forskare.

Finns det några speciella krav sidan måste uppfylla (språkstöd för utbytesstudenter, blindskrift osv)?
Vi hade som mål att den nya webben skulle stödja tillgänglighet så långt som möjligt, men med fokus på att den skulle fungera för skärmläsarprogramvaror. Något som inte var helt lätt eftersom det finns många olika tillgänglighetsrekommendationer och en del känns daterade och skärmläsare klarar mer och mer vartefter de utvecklas. Vi har tittat på Vägledning för webbutveckling, WCAG 2.0 och kommersiella aktörer som Funka nu och försökt plocka ut det mest essentiella.

Tyvärr har vi inte kommit ända fram, men vi tror att vi kommit en liten bit på väg genom att använda standarder så långt som möjligt, försökt stödja navigering via av tangentbord, och visuellt dolda genvägar för navigering. Webbyrån har också testat att huvudparten av webbplatsen går att använda med den skärmläsarprogramvara (SuperNova) som Chalmers idag erbjuder funktionshindrade som har behov av en sådan.

Hur har samarbetet med Dear Friends fungerat? Vad gjorde ni inhouse respektive la ut på konsultjobb?
Vi har arbetat rätt oortodoxt gentemot webbyrån Dear Friends. Vi hade ingen sedvanlig kravspecifikation – av flera skäl. Dels tidsmässiga, men framför allt att vi inte tror på vattenfallsmetoden och ville arbeta agilt även med design, interaktionsdesign och innehåll av webben. Det har ställt annorlunda krav på oss som beställare, men även på webbyrån. Ingen av oss hade en detaljerad kravspecifikation att peka på när det gäller vad vi beställt. Det har gett upphov till diskussioner, men också till ett närmare samarbete där båda parter kommit med idéer, feedback men också möjligheten att tänka om under arbetets gång.

Dear Friends har ansvarat för design, interaktionsdesign, responsiv webbdesign och gränsnittskodning. Biblioteket har stått för användarresearch, innehållsarbete, användartester, implementering i CMS:et Umbraco och allt backendarbete mot olika API:er och feeds.
Mer om vårt arbete med webbyrån finns i en bloggpost.

En framgångsfaktor i projektet är att vi har tillgång till egna utvecklare på biblioteket som har stått för implementeringen. Vi har inte hamnat i den svåra situationen att ha en konsult för design och en annan för implementering som kan ge upphov till svåra ansvarsgränsdragningar och att man kommer i otakt när det gäller tid och resursplaneringar till projektet.

Ni jobbade agilt med projektet, berätta lite hur det gått till och hur det har fungerat.
Systemutvecklarna på Chalmers bibliotek använder SCRUM-metodiken, (http://sv.wikipedia.org/wiki/Scrum), en agil metod som blir allt mer vanlig i teknisk systemutveckling. Däremot är den inte lika vanlig när det gäller utveckling av scope, UX, visuell design, interaktionsdesign och innehållsarbete. I det här projektet har vi provat SCRUM för hela teamet – även UX-delarna och att försöka få alla delarna integrerade med varandra. Det är en större utmaning än att använda SCRUM endast för den tekniska utvecklingen. Vi lär oss hela tiden och det underlättar att SCRUM har en ofta återkommande, inbyggd utvärdering i form av sprint retrospective, i metodiken.

Vi har delat upp arbetet i ett antal 14-dagarssprintar, börjat med sprint planning och avslutat med sprint demo och retrospective.

När jag studerade på Chalmers (02-07) fanns CTK, fanns några planer att anlita dom, är de borta eller hur gick tankebanorna?
Vi anlitade en av de byråer Chalmers har upphandlat och som hade designat den nya Chalmers.se. Vi var först intresserade av att anlita CP+B Europe som då precis hade blivit upphandlade och som vissa i webbgruppen hade positiv erfarenhet av sedan tidigare men det var för tidigt. Frågan om hur vi skulle kunna använda oss av chalmersstudenter har emellertid varit uppe.

Sveriges första bibliotekssajt med responsive design, måste kännas underbart med tanke på er målgrupp?
Ja, det känns väldigt kul att vara tidigt ute med att lansera en responsiv webbplats. Speciellt med tanke på att trenden visar att fler och fler använder andra devicer än desktop och då är vi förberedda och ger en lösning som är någorlunda deviceoberoende.. Vi kommer självklart att utvärdera hur responsiv design fungerar, vad en sådan design löser. Och vad den inte löser – t.ex att allt innehåll kanske inte passar för mobil användning. Där skulle det vara spännande att fortsätta ett projekt med adaptiv design.

Har ni en stor andel besökare som kommer in via mobil respektive surfplatta och är det uppåtgående trend?
Idag är det bara ca 5% av besöken som kommer från mobila enheter. Det är för tidigt ännu för att se om vår nya webb ökat antalet mobila besök. Från oktober 2012 kan man se att antalet mobila besök började öka på den gamla webben. Vi har haft en mobil app som nu avslutas i och med lanseringen av den nya responsiva webbplatsen. Det kanske kommer att leda till en ökning av mobila besök till webben.

Många företag jobbar med synlighet på sökmotorer, sökmotoroptimering, är det något ni också kikat på?
Vi har arbetat aktivt med sökmotoroptimering för andra webbtjänster som förvaltas av Chalmers bibliotek, t ex Chalmers publikationsdatabas CPL. Chalmers biblioteks nya webbplats har dock inte optimerats på samma sätt men det är något vi ska titta närmare på framöver. Vi tar gärna emot tips och goda råd från er på SEO-bloggen.

Såg att ni använder Googe Analytics, gör ni några analyser eller används det mest för att se antal besökare?
Fram till nu har vi mest använt Analytics för att se antalet besök, varifrån trafiken kommer osv. På den nya webben kommer vi att jobba mer med Analytics.

Ni återfinns på Facebook, Twitter och Youtube, har ni något strategi för arbetet här eller används det mest för att nå ut till intresserade?
Ja vi har en strategi. Varje kanal har mätbara mål, målgrupp, syfte och målen är kopplade till bibliotekets verksamhetsmål.

Har ni funnit länge på respektive media och vilken anser ni ge mest engagemang?
Vi har funnits på Facebook, Twitter, YouTube och en WordPressblogg sedan hösten/vintern 2010. Bloggen och Twitter är det som gett mest utdelning när det gäller att sprida vårt varumärke bland kollegor i landet och nå ut till studenter och forskare.

Några nya intressanta projekt på gång?
Vi lanserar snart (påsk) en ny söksajt som ska göra det lättare att hitta studentarbeten, läs mer: http://blog.lib.chalmers.se/2013/03/01/storre-synlighet-for-chalmers-studentarbeten/

Eskilstuna-Kuriren och deras arbete för synlighet

Läs om hur Eskilstuna-Kuriren jobbar med deras webb, synlighet, sociala medier och vilka framtidsplaner som finns.

ekuriren.se

Berätta lite kort om dig själv för dom som inte vet vem du är eller vad du jobbar med.
Jag heter Jörgen Bröms och arbetar sedan den 1 januari 2012 som Digital utvecklingschef för Eskilstuna-Kuriren AB. Det innebär att jag har utvecklingsansvar för sajterna ekuriren.se, ww.sn.se, kkuriren.se och folket.se.
Började min karriär som frilansande konsertrecensent på Eskilstuna-Kuriren 1986 och har sedan  arbetat som redigerare, skrivande journalist, nyhetsgrafiker och webbchef för just ekuriren.se (fast även då med visst tekniskt koncernansvar).
Jag kommer med adra ord direkt från gatan och är självlärd på allt som har med journalistik, teknik och projektledning att göra. Verkar fungera ganska bra än så länge.

Först börjar vi med frågorna som berör SEO och som avslutning tar vi några frågor rörande sociala medier där ni finns på diverse medier. Den sökmotoroptimering som görs, sker den inhouse eller har ni externa konsulter som hjälper er med att öka er synlighet?
Helt ärligt så jobbar vi inte extremt aktivt med SEO. Vi borde definitivt göra det mer än vad vi gör. Vårt redaktionella contentsystem är Polopoly och där har vi arbetat en del med att tagga upp avdelningarna och sett till att artiklarna har läsbara url:er.
Det vi gör, gör vi inhouse.

Vad ser du för för- respektive nackdelar med att inte ha allt arbete
inhouse?

Jag skule tycka det var bra att få in något utifrån som kunde mer om SEO än vad vi (jag) faktiskt kan. Nu får vi idag ganska bra träffar på vårt material när man gör en Google-sökning på ”Eskilstuna”. Först kommer Eskilstuna kommun, sen kommer Eskilstuna-Kuriren på 4-5 plats. Det är vi ganska så nöjda med, men det är klart – kunde man sno åt sig förstaplatsen skulle man ju inte gråta blod direkt.

Tror du att ert arbete skiljer sig från vanliga företags-sidor, ni har ju om inte annat flera olika redaktörer som skriver artiklarna.
Vi har genom åren arbetat en del med de frågorna och diskuterat hur man ska jobba med just rubriker och ingresser redaktionellt. Egentligen ska man ju så ofta som möjligt ha med ortsnamn, lagnamn och dylikt i sin rubriksättning, men det är ständigt ett vågspel mellan att sätta en bra rubrik som lockar till konvertering och att mata SEO-info.

Utbildas webbredaktörerna så de tänker lite grundläggande angående titlar, rubriker, länkning och dylikt?
Nu var det faktiskt längesedan vi hade någon regelrätt utbildning, men vi har som jag beskrev ovan haft diskussioner runt det och även tagit fram en del material till webbredaktörerna över hur SEO fungerar och varför man ska skriva på ett visst sätt för att få in träffar.

Ni återfinns på Google News, innebär det något extra arbete för er eller klassificerar Google er sida automatiskt som nyhetssida? Ger det någon effekt att synas där?
Inget extra arbete för vår del. Jag har än så länge inte sett någon stor effekt av detta när jag kollat Google Analytics

Vad använder ni er utav för olika verktyg för att följa upp ert arbete, såg att ni t.ex. kör Google Analytics.
Polopoly har ett internt statistikverktyg som vi använde en del tidigare. För bara några veckor sedan höll vi dock en kurs för alla som var intresserade i just Google Analytics.
Vi planerar också att inom koncernen tillsätta en trafikansvarig som ska få svart bälte i GA och analysera samt mäta trafiken på en helt annan nivå än vad vi gör i dag.
Alla våra koncern-tidningar har också googles live-verktyg ligger uppe på tv-skärmar på redaktionerna så att alla redaktionella medarbetare kan följa live vilka artiklar som är mest lästa för ögonblicket.

Är sökmotorernas trafik en viktig del, tror du den kommer att öka eller
minska i framtiden?

Självklart är de en viktig del. Jag tycker det är svårt att svara på om de kommer att minska eller öka. Mycket har att göra med hur folk kommer att agera i mobilen i framtiden.

Jag har inte sett några jämförelser eller siffror på hur mycket man använder exempelvis Google i mobilen jämfört med desktop.
Det skulle vara intressant att veta, med tanke på att många nyhetsorganisationer arbetar med appar. Det kan ju bli så att man hellre går till sina favoritappar/mobilsidor för att leta nyheter istället för att använda Google i samma utsträckning.
Då blir de mobila strategierna för medieföretagen extremt viktiga.

Om vi går över till er närvaro i sociala medier antar jag Facebook och Twitter är de medier som ger flest besökare och engagemang. Kan du berätta lite kort hur ni arbetar med dessa?
För ett par år sedan gjorde vi ett större arbete om hur vi skulle jobba med, i första hand, Twitter och Facebook.
FB blev en riktigt lyckad satsning där vi märker att vi lockar in många besökare till sajterna därifrån. Vi använder även sidan till marknadsföring av prenumerationserbjudanden mm. Tyvärr ser jag ibland att vi inte svarar på alla läsarnas frågor och kritik till 100 procent. Där finns det utrymme för bättring.
Twitter känns det som att vi började med väldigt tveksamt, för att sedan bli extremt aktiva och ha mycket konversation med läsarna. Vi jobbade hårt med att se till att vårt konto följde alla Eskilstunabor vi kunde hitta. Vi gjorde även en twitterskola som både lades ut på webben samt drogs upp stort på ett uppslag i papperstidningen. En kul satsning som verkligen gick hem. Allt fler av koncernens journalister har också börjat använda Twitter och tipsar gärna om reportage de själva har gjort som finns på webbarna.

Ni kör artikelkommentarer via Facebook, hur tycker du att det fungerar? Jag utgår från att hänvisningstrafiken från Facebook åtminstone ökade.
Tekniskt sett lämnar det en del att önska och det finns förstås en problematik med att ”lämna över” tekniken till facebook.
Allt lagras hos dem vilket egentligen inte är optimalt.
I dagsläget är det bara ekuriren.se som använder funktionen, men där är man hyfsat nöjda.

Man har skippat förmodereringen som var ett extremt frustrerande och tjatigt arbetsmoment för webbredaktörerna och har fått lite bättre hyfs på debatten.
Inom mktmedia håller vi just nu på att utveckla den befintliga kommentarsfunktionaliteten i vår Polopoly-implementation.
Tanken är då att man via den ska kunna logga in via Facebook och Twitter, samtidigt som vi får bättre kontroll över kommentarerna och kan gå in och justera och stryka dem, använda bad-wordsfilter och dylikt via vårt eget gränssnitt.

Avslutningsvis vill alla såklart veta vad du tror om framtiden. Vad har ni för spännande projekt i pipelinen?
Vi har många spännande projekt på gång, bland annat en nysatsning på webb-tv som jag inte vill berätta om för mycket här om allt går i stöpet.
Vi drar snart igång ett betal-projekt för att kunna ta betalt även för vårt digitala material i framtiden. Vi är ganska så klara med vad vi vill göra, men det är en hel del teknisk implementation och genomgång av redaktionella flöden ut på sajten som ska gås igenom.

Alltfler sidor går mot följsam design (responsive design), är det något ni också har undersökt om det är tekniskt försvarbart att införa?
Då vi är ganska så små tidningar så kommer vi aldrig att kunna göra specifikt nyhetsmaterial mot olika devices så vi tror definitivt på responsiv/adaptiv design i någon form. För oss handlar det mycket om en bekvämlighet för kunden. Vare sig skärmen är 3,5 eller 60 tum så ska man kunna ta del av vårt utbud ”seamless”.
Vi tror verkligen på vårt redaktionella material – resten är till stor del en pris- och paketeringsfråga.
Men vi tänker inte stressa fram nya designer och funktioner, utan förlitar oss en del på våra samarbetspartners inom mktmedia-gruppen. Där pågår en hel del arbeten som tar upp just de frågeställningarna och hur vi ska hantera dem i framtiden.
Förhoppningsvis är det inte allt för långt borta.

Ganska nyligen har vi dock ökat ganska bra i besöksstatistiken, och det beror enbart på att man från redaktionens håll har jobbat hårdare med sajterna, uppdaterat dem oftare och bättre.
En redesign betyder med automatik inte bättre besökssiffror. Det finns det ganska tydliga exempel på om man tittar på statistiken.

Författarinformation i Google är en relativt ny sak, är det något du har kikat på och vad är dina tankar?
Det här hade jag inte sett tidigare, men tycker att det är intressant i den aspekten att många nyhetsorganisationer jobbar mycket med att komma närmare läsarna på ett personligt plan och profilera sina reportrar.
En riktigt bra skribent får ju förtroende hos läsarna och då är det ju optimalt rent marknadsföringsmässigt att synas på det sättet.
Dessutom kan det ju ge en personlig boost som inte är att förakta.

Några egna sista ord du vill tillägga som jag inte tagit upp?
Ofta när jag håller föredragningar för kollegor eller andra så brukar jag citera det alldeles utmärkta punkmetal-bandet The Great Deceiver för att sätta det pågående arbetet med digitala medier i någon slags kontext:
”Today is the tomorrow, that we were promised yesterday”.

Med detta citat avslutar vi intervjuven och tackar Jörgen Bröms för att han tog sig tiden att besvara dessa frågor.
Stort tack!