Swedac om sociala medier

SwedacJag fick nöjet att intervjua Gabriella Nilsson om hur Swedac jobbar med sociala medier och deras webb.
Förhoppningsvis ger det er en inblick och glöm inte att följa dom på ert favorit-media för att få fortsatt information om deras arbete.

Berätta lite kort om vem du är, vilken roll du har och vad du sysslat med tidigare
Jag heter Gabriella Nilsson och jobbar som kommunikatör och sociala medier-ansvarig på Swedac. Det innebär att jag bland annat jobbar med att bygga Swedacs varumärke digitalt och socialt.
Jag kommer närmast från EU-kommissionen i Sverige där jag jobbade som pressekreterare. Förutom att jobba med pressfrågor var jag ansvarig för sociala medier samt initiativtagare och grundare för deras Twitter-konto. Dessförinnan jobbade jag som informatör på Försvarsdepartementet under svenska EU-ordförandeskapet. Den röda tråden i min karriär är EU, webb och kommunikation. Jag har levt och arbetat i Haag och Bryssel under totalt åtta år.
Gabriella Nilsson

Finns det något uttalat mål med närvaron i sociala medier?
Målet är detsamma som Swedacs övergripande kommunikationsmål det vill säga att öka kännedomen om Swedac och ackreditering.

Tror du att ert arbetssätt på en statlig myndighet skiljer sig på några punkter gentemot hur vanliga företag arbetar med sina kanaler?
Ja, det tror jag. Det är inte lika självklart för en myndighet att finnas på sociala medier. Trots att svenska myndigheter ligger i framkant i arbetet med sociala medier jämfört med andra EU-länder så har många svenska myndigheter fortfarande ett konservativt förhållningssätt. Många tänker fortfarande på Blondinbella när man nämner ordet ”blogg” och anser att digitala kommunikationskanaler är överlag oseriösa. Man är fast i gamla kommunikationsmönster och ser inte fördelen med sociala kanaler. Dessutom är många statstjänstemän oroliga för att de via exempelvis Facebook ska uppfattas som oseriösa och förlora sin trovärdighet gentemot kunder och allmänheten.

Vidare har vi som myndighet inte en lika tydlig produkt att arbeta med som ett företag har och är inte heller beroende av att jaga kunder.

Många, inte minst av undertecknat uppfattar myndigheter som ganska stela. Det lättar onekligen när jag ser aktivitet på sociala kanaler. Några tankar kring detta?
Roligt att du nämner det. Jag upplevde samma sak när jag jobbade inom EU. Att många EU-tjänstemän skulle vara trista byråkrater som springer runt i gråa kostymer i långa korridorer. Alla yrken behöver inte verka lika häftiga som exempelvis PR yrket för att vara intressanta och seriösa. Men många statstjänstemän vill kanske ge bilden av att de är seriösa och det kan lätt förväxlas med stelhet.

Swedac utför ett arbete som berör människor i deras vardag. Som ett exempel på vad ackreditering är så kan vi ta hissar. Du och jag ska kunna lita på att hissen fungerar som den ska, varje gång vi kliver in i hissen oavsett om det är på jobbet, hemma eller någon annanstans. Vi ska kunna känna oss säkra och trygga, därför är det viktigt att hissar besiktigas årligen. Swedac ackrediterar de företag som kontrollerar/besiktigar hissarna. På motsvarande sätt jobbar Swedac med ett flertal andra produkter. Inom vissa områden är det obligatoriskt med certifiering/ackreditering för att få verka, som exemplet med hissar. Inom andra områden är det mer frivilligt, dvs ett företag certifierar gärna sin produkt för att därigenom nå konkurrensfördelar.

Kort sagt skapar Swedacs verksamhet trygghet i din vardag. Det är exempel på den typ av information vi vill förmedla och sociala kanaler är ett utmärkt verktyg för att göra det. Förhoppningsvis kan vi framöver ändra den stela bilden av myndigheter.

Om du jämför mot din tidigare arbetsgivare, EU-kommissionen i Sverige, vilka är de största skillnaderna?
Skillnaderna är väldigt stora. Till att börja med har EU-kommissionen sitt säte i Bryssel och redan för åtta år sedan då jag jobbade på DG Kommunikations enhet för webb och kommunikation var vi igång med att nyttja digitala kommunikationskanaler. På den tiden bevakade vi EU-tubekanalen där bland annat många EU-kritiker hade hittat en plattform för att uttrycka sina åsikter.
Eftersom min förra arbetsplats representerade hela EU-kommissionen det vill säga samtliga 27 kommissionärer och deras generaldirektorat, så blev rapporteringen av nyheter mycket mer omfattande jämfört med min nuvarande arbetsplats. Det krävde också att vi hade en mycket nära kontakt med kabinetten i Bryssel och att vi fick ett tydligt mandat för att kunna representera hela kommissionen i Sverige. Samtidigt bistod huvudkontoret oss med information och hjälp kring våra kommunikationskanaler. Dessutom har kommissionen ett stort nätverk i form av representationskontor i andra EU-länder och 20 Europa Direkt-kontor i Sverige.
Swedac har sitt huvudkontor i Borås och sorteras under Närings- och Utrikesdepartementet men vi samarbetar än så länge inte med departementen i lika stor utsträckning som EU-kommissionen gör med sitt huvudkontor. Dessutom har Swedac endast nyligen börjat med att aktivt arbeta med sociala medier.

Som jag förstått återfinns ni på Facebook, Instagram, Vimeo och LinkedIn. Det ploppar upp nya kanaler stup i kvarten, t.ex. Google+ och Twitter. Har ni planer på att synas där också, eller hur jobbar man enklast i flera medier som i grunden är ganska snarlika?
Swedacs mål är att finnas i lämpliga kanaler där vi kan nå ut med vårt budskap. Eftersom mer än hälften av Sveriges befolkning numera finns på Facebook så känns det som ett självklart alternativ. Att finnas på Facebook är idag ungefär samma sak som att finnas i telefonkatalogen, har Brit Stakston konstaterat, en av landets främsta experter på sociala medier.

Eftersom vi ofta använder Instagrams filter i samband med bilderna som publiceras på Facebook så kändes det naturligt att öppna ett Instagram-konto.
Nyligen bestämde vi oss för att satsa på ny teknik som rörligt informationsmaterial. Därför använder vi kanaler som Youtube och Vimeo för att publicera våra videoklipp.
LinkedIn-kontot startades av Swedacs förra generaldirektör som ansåg det viktigt att ta vara på Swedacs internationella kontakter. Han startade bland annat en grupp som snabbt fick många medlemmar. Idag har vi en fullständig profil på LinkedIn vilket vi använder vid exempelvis utlysningar av lediga tjänster.
I samband med seminariet ”Din produkt, ditt ansvar” den 25 april med drygt 150 deltagare, insåg vi behovet av att skapa dels ett nätverk för deltagarna och dels en möjlighet att kunna följa oss live för de som inte deltog i seminariet. Det resulterade i att vi öppnade ett Twitter-konto @SwedacMyndighet, med hashtagg marknadskontroll och LinkedIn-gruppen marknadskontroll. (Mer info: www.marknadskontroll.se).

Ser ni någon trend bland myndigheter att synas alltmer på sociala kanaler? Inte alltför längesedan skulle ju alla Svenska ambassader synas på Twitter.
Många har börjat inse mervärdet och nyttan av att finnas på sociala kanaler. UD har tack vare Carl Bildt varit mer framåt när det gäller ny teknik och utnyttjandet av digital kommunikation. I samband med den arabiska våren kunde UD och allmänheten tydligt se vilken nytta sociala medier hade för deras arbete, vilket de utnyttjade till fullo.
Nyligen fick UD kritik av Svd gällande digital diplomati och samtliga svenska ambassaders arbete med Facebook och Twitter.
Det är mycket positivt att den här typen av granskning görs men man måste också inse att det tar längre tid än tre månader innan samtliga ambassader kan utnyttja Twitter och Facebook fullt ut. I det här sammanhanget är det viktigt att påpeka vikten av uttalat stöd från en organisations ledning för att finnas på sociala kanaler.
Det finns dock redan några myndigheter som har lyckats väldigt bra med sociala medier bland annat Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Det är tydligt att en trend har satts igång men vi måste komma ihåg att skynda långsamt.

Mäter ni på något sätt och/eller följer upp händelserna i era olika kanaler?
Ja, det är väldigt viktigt att mäta för att kunna visa och rättfärdiga tiden och arbetet som vi lägger ner på att jobba med digital kommunikation. Förutom den stora räckvidden kan man tack vare statistiken visa den stora ekonomiska fördelen med sociala medier.
Jag använder Meltwater Buzz som mitt främsta bevakningsverktyg.

Har ni några planer på att lägga upp möjlighet att dela era nyhetsartiklar och annat från webbsida till Facebook, Twitter med mera?
Ja, det är något som vi funderat på. Jag har framfört det önskemålet och vi får se om och när det blir av.
Vi finns sedan slutet på april på Twitter men det flödet används främst i samband med större evenemang som till exempel Guldmässan som ägde rum den 11 maj och Världsackrediteringsdagen den 11 juni.
Jag har även funderingar på att starta en blogg för Swedac där olika handläggare kan skriva om aktuella frågor ungefär som Patent och registreringsverkets blogg. Ju mer aktiv man som myndighet är på nätet, genom en Facebooksida, ett Twitterflöde och en blogg, desto fler ”fotavtryck” lämnar man efter sig på nätet. Och ju fler fotavtryck desto större blir chanserna för att myndigheten dyker upp i träfflistan på Google vid en sökning.

Ser du någon trend som företag och myndigheter tenderar att gå emot inom några år? Blir det mer öppet, fokuserar man på färre kanaler men försöker hålla högre kvalitet?
Personligen tror jag att Twitter och LinkedIn kommer att växa av två anledningar. Dels för att de känns mer seriösa och dels för att det finns ett tydligare samband till det professionella arbetet. Digitala kommunikationsformer kommer framöver att kännas som en lika naturlig del i arbetet som e-posten är idag och tryckt material kommer att minska i omfattning. Sociala medier har helt enkelt slagit igenom som kommunikationskanal och är inte längre något val.

Ett stort tack till Swedac och framförallt Gabriella som tog sig tiden att ställa upp på min intervju!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *